Svensk tvs framtid
Svensk tv har väl inte kommit med något storslaget den senaste tiden.....
Årets stora grej har väl varit stjärnor på is som om möjligt är mindre intressant än senaste säsongen av let´s dance...
När Jesper Blomqvist kommer två i nationens stora tv underhållning har något gått galet.. Och sen när vinnaren är vinnaren av föregående stora grej får man väl ifrågasätta hur bra det går för våra stora idoler... Ifs går det väl hyfsat för Måns o Danny som svängde sina lurviga i Lets Dance...
Hur som helst...
Den japanska succen Hål i väggen har nått Sverige.. "kändisar" med sällskap ska ta sig igenom väggar genom att formera kroppen på ett visst sätt och därmed komma igenom ett hål i väggen.. Detta kankse är nya grejen??
Nu när Sverige kommit över att folk svär i tv, snackar sex och förnedrar sig på olika sätt tar vi det ett steg till.
Ingen aning om vad det egentligen går ut på, om det är nåt liknande dolda kameran eller nåt.... Men ja... det är Japan...
Underhållning och allmänbildande i ett. Lär sig hur en toalett ser ut i Japan.. Intressant konstuktion med handtag att hålla i om det skulle gå vilt till...
Och asien kommer ta över världen efter att västvärlden begravt sig själva... Detta är framtiden gott folk!!!
peace out!!!!!!!!!
Årets stora grej har väl varit stjärnor på is som om möjligt är mindre intressant än senaste säsongen av let´s dance...
När Jesper Blomqvist kommer två i nationens stora tv underhållning har något gått galet.. Och sen när vinnaren är vinnaren av föregående stora grej får man väl ifrågasätta hur bra det går för våra stora idoler... Ifs går det väl hyfsat för Måns o Danny som svängde sina lurviga i Lets Dance...
Hur som helst...
Den japanska succen Hål i väggen har nått Sverige.. "kändisar" med sällskap ska ta sig igenom väggar genom att formera kroppen på ett visst sätt och därmed komma igenom ett hål i väggen.. Detta kankse är nya grejen??
Nu när Sverige kommit över att folk svär i tv, snackar sex och förnedrar sig på olika sätt tar vi det ett steg till.
Ingen aning om vad det egentligen går ut på, om det är nåt liknande dolda kameran eller nåt.... Men ja... det är Japan...
Underhållning och allmänbildande i ett. Lär sig hur en toalett ser ut i Japan.. Intressant konstuktion med handtag att hålla i om det skulle gå vilt till...
Och asien kommer ta över världen efter att västvärlden begravt sig själva... Detta är framtiden gott folk!!!
peace out!!!!!!!!!
The Boss, 4th of July
Lördag, klockan är 11 och jag känner mig inte särskilt sugen på att jobba. Men någon måste hålla landet i rullning som jag brukar säga så var bara att innfinna sig och göra sin plikt. Huvudet tungt och dunkande, kroppen matt och slö. Fanns inte mycket ork till varken fysisk eller psykisk anstängning. Bakis tänker du??? Svaret är nej.
Så, vad berodde då detta eländiga tillstånd på??
Värmen?? Mycket möjligt. Sömnbrist?? Absolut.
Alkohol???? Icke!!
En total urladdning på Ullevi med 58000 galningar och en Boss??? Ja för fan!!!
Det är en speciell känsla när man sitter på en stol, omringad av tusentals personer som, precis som jag, enbart känner en promille av folket där. Människor som jag aldrig träffat och förmodligen inte gör igen. Pojkar och flickor i alla åldrar som jag aldrig skulle träffat i vanliga livet. Olika bakgrunder och helt skilda liv. Men, på ett ögonblick förändras allting. Från att enbart vara ett stort myller av ensamma individer förenas hela arenan till en enda stor massa.
The Boss äntrar scenen, säger med ett leende "heij goteburg, haur maar vie" på sin knackiga engelsksvenska och hela stadion välkomnar honom och E Street Band med öppna armar. Han önskar oss en god 4 juli och räknar in...
Finns nog inga ord som kan beskriva det kommande ögonblicket. Första trumslaget, de första tonerna och jag har aldrig varit så nära att söka amerikanskt medborgarskap i hela mitt liv. I min iver att dra upp telefonen för att föreviga detta ögonblick inser jag plötsligt att jag inte kan hålla mobilen med bara en hand.
Jag darrar helt enkelt för mycket.
Born in the USA, 4th of July, Ullevi. Ord är överflödiga....
En direkt övergång till Radio Nowhere följt av Out in the street. Vilken öppning!! En kvart in i konserten är man helt mållös..
Han har hela publiken, bandet, (säkert vädret också som var perfekt) i sin hand. Full kontroll och enormt självförtroende. Men ändå känns Springsteen så jordnära och mänsklig. Flörtar vilt med publiken, skratt och leende mellan han och övriga bandmedlemmar är ständigt förekommande. Han eldar på publiken när det behövs och tystar ner den när det är lugnare perioder av konserten. T.ex. 4th of July, Asbury Park (Sandy) som var fullständigt magisk.
Clarence Clemons är coolare än cool, Little Steven är alltid lika skön och Max trummar som en galning. Trots tre timmars bankande ser han lika oberörd ut första som sista slag.
Kan villigt erkänna att det fanns låtar som jag inte kände igen. Men det gjorde absolut ingenting. Hade inte spelat någon större roll. Om han så hade spelat blinka lilla stjärna hade 58000 människor lyssnat trollbundna. Men nu blev det inte så. Det närmsta blinka lilla stjärna under denna kväll var det något orginella musikvalet till själva inkomsten på scen. Kvällen förgylldes istället av idel fängslande låtar av den största artisten jag sett.
*Independence Day, ett annat 4th of July låtval. Helt underbar.
*Prove it all night, fantastisk gitarr duell mellan Springsteen och Little Steven.
*Because the night, Nils Lofgren visar vilken magi han kan skapa med en gitarr samtidgt som han bjuder på ett vilt dansnummer.
*Badlands, ja..... va ska man säga... grym låt med kanske världens bästa trummis.
Extranummer innehöll bl.a.
*Hungry heart, allsång utöver det vanliga. Anders Lundin släng dig i väggen.
*Seven nights to rock, riktig röjarlåt jag otroligt nog har missat totalt innan denna kväll.
*Born to run, nu kan jag dö lyckligt.
Bruce Springsteen är en av få kvarvarande artister som lockar alla musiklyssnare i alla åldrar. Som en krönikör på en känd tidning skrev: Publiken som var med och hoppade sönder Ullevi -85 är tillbaka. Och denna gång har de sina barn med sig. Visst var medelåldern högre än på många andra konserter. Men många yngre hade också letat sig till Ullevi denna kväll. Och vad gör egentligen ålder när en artist som Bruce Springsteen står på scen? När The Boss spelar är alla som barn på nytt!!!
Tack kära far som hängde med till Götet, tack publiken som gav en underbar stämning och tack Bruce o co för en total upplevelse jag kommer minnas resten av livet!!!
peace out!!!!!!!!!!!
Så, vad berodde då detta eländiga tillstånd på??
Värmen?? Mycket möjligt. Sömnbrist?? Absolut.
Alkohol???? Icke!!
En total urladdning på Ullevi med 58000 galningar och en Boss??? Ja för fan!!!
Det är en speciell känsla när man sitter på en stol, omringad av tusentals personer som, precis som jag, enbart känner en promille av folket där. Människor som jag aldrig träffat och förmodligen inte gör igen. Pojkar och flickor i alla åldrar som jag aldrig skulle träffat i vanliga livet. Olika bakgrunder och helt skilda liv. Men, på ett ögonblick förändras allting. Från att enbart vara ett stort myller av ensamma individer förenas hela arenan till en enda stor massa.
The Boss äntrar scenen, säger med ett leende "heij goteburg, haur maar vie" på sin knackiga engelsksvenska och hela stadion välkomnar honom och E Street Band med öppna armar. Han önskar oss en god 4 juli och räknar in...
Finns nog inga ord som kan beskriva det kommande ögonblicket. Första trumslaget, de första tonerna och jag har aldrig varit så nära att söka amerikanskt medborgarskap i hela mitt liv. I min iver att dra upp telefonen för att föreviga detta ögonblick inser jag plötsligt att jag inte kan hålla mobilen med bara en hand.
Jag darrar helt enkelt för mycket.
Born in the USA, 4th of July, Ullevi. Ord är överflödiga....
En direkt övergång till Radio Nowhere följt av Out in the street. Vilken öppning!! En kvart in i konserten är man helt mållös..
Han har hela publiken, bandet, (säkert vädret också som var perfekt) i sin hand. Full kontroll och enormt självförtroende. Men ändå känns Springsteen så jordnära och mänsklig. Flörtar vilt med publiken, skratt och leende mellan han och övriga bandmedlemmar är ständigt förekommande. Han eldar på publiken när det behövs och tystar ner den när det är lugnare perioder av konserten. T.ex. 4th of July, Asbury Park (Sandy) som var fullständigt magisk.
Clarence Clemons är coolare än cool, Little Steven är alltid lika skön och Max trummar som en galning. Trots tre timmars bankande ser han lika oberörd ut första som sista slag.
Kan villigt erkänna att det fanns låtar som jag inte kände igen. Men det gjorde absolut ingenting. Hade inte spelat någon större roll. Om han så hade spelat blinka lilla stjärna hade 58000 människor lyssnat trollbundna. Men nu blev det inte så. Det närmsta blinka lilla stjärna under denna kväll var det något orginella musikvalet till själva inkomsten på scen. Kvällen förgylldes istället av idel fängslande låtar av den största artisten jag sett.
*Independence Day, ett annat 4th of July låtval. Helt underbar.
*Prove it all night, fantastisk gitarr duell mellan Springsteen och Little Steven.
*Because the night, Nils Lofgren visar vilken magi han kan skapa med en gitarr samtidgt som han bjuder på ett vilt dansnummer.
*Badlands, ja..... va ska man säga... grym låt med kanske världens bästa trummis.
Extranummer innehöll bl.a.
*Hungry heart, allsång utöver det vanliga. Anders Lundin släng dig i väggen.
*Seven nights to rock, riktig röjarlåt jag otroligt nog har missat totalt innan denna kväll.
*Born to run, nu kan jag dö lyckligt.
Bruce Springsteen är en av få kvarvarande artister som lockar alla musiklyssnare i alla åldrar. Som en krönikör på en känd tidning skrev: Publiken som var med och hoppade sönder Ullevi -85 är tillbaka. Och denna gång har de sina barn med sig. Visst var medelåldern högre än på många andra konserter. Men många yngre hade också letat sig till Ullevi denna kväll. Och vad gör egentligen ålder när en artist som Bruce Springsteen står på scen? När The Boss spelar är alla som barn på nytt!!!
Tack kära far som hängde med till Götet, tack publiken som gav en underbar stämning och tack Bruce o co för en total upplevelse jag kommer minnas resten av livet!!!
peace out!!!!!!!!!!!
